Känner mig gammal just nu. Gammal, dum, oerfaren och oälskad. Ibland är det verkligen jobbigt att bo själv. Tystnaden gör att jag tänker för mycket. Eller känner efter för mycket. Eller nåt sånt. Eller också är det bara en sådan kväll.

Jag har inte rest mycket. Har inte upplevt en massa andra kulturet, en massa andra länder som andra har gjort. Har inte jobbat flera år, har inte upplevt det ena, har inte upplevt det andra. Fortfarande singel, bara i början av min utbildning, tvivlar på att jag kommer få jobb efter examen, är inte sådär exceptionellt bra på något, har inte som är "min grej" helt enkelt.

Och jag befinner mig 112 mil hemifrån i ett kallt och snöigt land.