Snart dags & gå och lägga sig, så man orkar upp i morgon, då vi börjar ha föreläsningar igen. Fått rätt mycket gjort idag, grejat med bokföringen, tagit en liten promenad, räknat lite, och druckit tre koppar te (en för mycket) samt gjort lite yoga, vilket verkligen behövdes. Insåg inte hur stel jag blivit, när jag inte yogat på några dagar. Kände mig inte så stel i kroppen innan, men det var jag tydligen. Jaja, nu när den mesta stelheten har släppt, ska det väl gå och sova i alla fall.

Sådär. Knappt fyra sidor blev det. Sjävbiografiskt, utlämnande, och knappast något mästerverk. Någon Strindberg är jag inte. Får se hur länge jag har kvar det innan jag raderar det. Dock var det skönt att skriva igen. Och sen är det säkert ett bra sätt att bearbeta saker på också.

Sen finns det vissar formuleringa som jag är sådär oförskämt nöjd med, såsom:

Minnet har bleknat i alkoholångornas dimmor, men du ler ofta så det måste ha börjat så.

Östrogen och testosteron som dansar tillsammans i natten.

Men bränt barn skyr inte elden, ty elden håller en fascination större än rädslan för att bränna sig igen.

För nu ler istället livet mot mig. Och jag skulle inte vilja byta bort det, för allt guld i världen.

Fundarar på att börja skriva igen. Skrev mycket när jag var yngre, eller började i alla fall på mycket. Hade en massa idéer i mitt huvud, som jag började på, men som aldrig slutfördes. Längsta var väl kanske 10-12 dataskrivna sidor. Synd att jag inte sparade den, hade varit kul och ha nu. Tror det är Ida som väckt ídén till liv i mig, när hon sa någon gång att hon vill läsa en bok av mig nån dag :) Nåväl, får väl se. Tvivlar på att något jag skriver kommer bli publicerat, är inte ens säker på att jag verkligen kommer igång, än mindre slutför det. Dock vet jag hur jag ska börja, hur jag ska sluta, och vad den ska handla om. En novell blir det, en kort historia, berättad ur mitt liv...

Så vaknar man upp till en grådaskig dag, efter drömmar om att ha vi har varit i Indien. Vi verkade ha kul, så kunde faktiskt ha stannat i drömmen lite till. Menmen, måste ta itu med alla grejer jag har skjutit upp idag, med bokföring, och ekonomin samt ta reda på var en nyckel befinner sig.

Annars så, det finns låtar man tycker om första gången man hör dem. Sen finns det låter som växer för varje gång man hör dem:

Blinded I am
And so are you
By shedding tears

I'm reaching for your shadow
Drowning in the kiss of dawn
Touching the pain that you left me with
At the kiss of dawn

I'm tired of the games
I'm playing with you
When you're not here
Death frees from the fear of dying
It's true, have no fear