Jag vet att jag har fel
Jag vet att du har sett hur jag
går ensam genom livet

Jag vet det är ett spel
Jag vet att du har kämpat för nåt
som jag tagit för givet

Men nu ringer telefonen
Det är dags för mig att gå
Det är nån som vill att jag ska komma hem
Det är min gamla vän, demonen
i sin tysta, mörka vrå
Hej då! Vi kanske ses nån gång igen

'

(Winnerbäck - Fria vägar ut)

Hoppas det känns bättre i morgon. Ska till skolan, vilket både är bra och dåligt. Behöver vara runt människor, men samtidigt är det skolan som är upphov till delar av oron. Oron över att vi är tre kvar nu, när vi ska vara två och två. Tillbaka till högstadiet/gymnaiset när man inte hade någon att bilda par/grupp med för vi var en för många eller för få. Hoppas dock det löser sig...

Har varit en av de där kvällarna ikväll. Ingen bra alltså. Oro över imorgon, troligen kombinerad med lågt blodsocker, som i sin tur beror på brist på ordentlig kvällsmat, som i sin tur beror på bristande matlust. Tänkte jag ska försöka råda bot på det i helgen, suttit och kollat igenom kokböckerna lite efter idéer. Rastlös, borde egentligen gett mig ut och gått, det brukar bli bättre då, men gjorde inte det. Hade nog ändå varit bra att åka hem den här helgen, komma bort lite, men det blir inte så. Det löser sig nog på nåt vis. Det brukar göra det...

Nu, en kopp te. Sen ska jag försöka hitta nåt sätt att fördriva kvällen fram till sängdags... Hade verkligen velat ha en fungerande antennkabel till tv:n just nu...

Hur det går med matten? Jag kan lösa ca en tredjedel av uppgifterna, en tredjedel tror jag att jag kan lösa men facit får ett annat svar (jag har rätt, facit har fel. Så det så) och ytterligare en tredjedel har jag inte den blekaste aning om hur jag ska lösa. Om det nu är bra eller dåligt låter jag vara osagt...

Hade en jätteintressant föreläsning i morse, en av de bästa hitills, om "New Urbanism". Bra med förklaringar och info, och intressanta exempel. Intressant också att det är så kontroversiellt i USA när deras idéer är så självklarar för de flesta kommuner i Sverige, här finns egentligen ingen organiserad motgrupp som det finns i USA.

Efter det så var det mattelektion med räkning med komplexa tal. Inte särskilt svårt egentligen, men grundidén är lite klurig. Tal som inte finns, men som ändå samtidigt finns och som det finns fler av än de "riktiga" talen. Nepp, den teorietiska biten är fortfarande extremt luddig, men räkna med dem, det blir nog inte så svårt.

Resten av dagen är det tänkt att jag ska räkna matten, så jag kommer igång med det. Får väl se hur det går...