Alla inlägg under juli 2009

Av Eve - 24 juli 2009 20:01


Sista dagen på jobbet idag då. Känns sorgligt som alltid, särskilt som det i nuläget är väldigt osäkert om jag återkommer ett år till. De vill gärna det där, men skulle nog vara bra att ha ett sommarjobb nästa år som faktiskt har med min utbildning att göra. Sorgligt likväl, en sådan dag när jag får se till att le istället för att släppa fram tårarna. Avslut är aldrig enkla, det finns inget som är mer stressande.


Det har gott fort, de här sju veckorna. Alldeles för fort, trots alla de timmar jag spenderat framför datorn med att göra ingenting med jag väntat på att patienter ska komma, eller en sekr. för att byta av mig för fika, eller på att få gå hem. Alla patienter som flaschat förbi, vissa minns man bättre än andra, vissa hänger sig av olika anledningar kvar. De där som återkommer/återkom, de vars personnummer man lade på minnet men nu får se till att glömma bort. De var journaler man skulle kunna plocka ut ur arkivet med förbundna ögon. Och de som man kände igen, men ändå inte kunde placera, de som man sett utanför sjukhusets värd, jag minns deras ansikten men inte i vilket sammanhang jag såg dem.


Nu är det helg, på måndag drar vi till Rättvik, och jag ska förtränga allt, och bara njuta av fem dagar i ett (förhoppningsvis) soligt dalarna. Försöka att för en gångs skull leva i nuet. Au Revoir...

Av Eve - 18 juli 2009 22:26


Tiden tickar på, bara en vecka kvar på jobbet nu, sen blir det lite ledigt i tre veckor innan skolan börjar igen. Ska bli skönt faktiskt, även om jag kommer sakna jobbet lite det med, eller framför allt de jag jobbar med. Jobbet i sig är inte alltid så jättekul, lite lånlgtråkigt sådär, men det som gör att jag återkommer år efter år är människorna runtomkring, de jag dagligen träffar på, fikar med, äter med, och diskuterar problem med. Får se om det blir en sommar till nästa år eller inte...


Varit hos V i M-stad idag. Var nere i hamnen en sväng och käkade glass, nästan så jag blev sugen på att skaffa båt så småningom, det ser så mysigt ut. Får dock se med den saken, det är ju lite jobb med dem också. J ringde och ha sällskap i F-köping, men efter lite funderande så blev jag hemme istället. Det förflutna bör inte kläs i röda byxor och allt det där, men framförallt så är jag trött. Och det blir en helg nästa helg också, med ev. crusing i F staden då så får väl se. Hade jag kunnat ta bilen hade jag nog dock åkt, kul att träffa honom igen, trots allt.


Önskar dock jag kunde få slippa den eviga frågan "har du träffat nån/träffar du nån?". Nej, det gör jag inte, hade jag gjort det så hade jag sagt det. Eller också vill jag inte att du ska veta det. Gör det mig till en sämre människa om jag är singel? Knappast. Så sluta fråga, ni menar kanske inget med det, men livet blir inte mindre värt för att jag upplever det ensam. Träffar jag nån så gör jag, men jag orkar inte anstränga mig för att göra det. Och om det nu skulle vara så att jag lever ensam resten av mitt liv, så får det väl vara så då. Spelar det verkligen nån roll om jag dör barnlös och ensam, eller omgiven av barnbarn? Jag är lika död för det i slutändan.

Av Eve - 12 juli 2009 13:16


Jag älskar att läsa, har gjort det sen jag var liten. Det var inte så att jag lärde mig läsa ovanligt tidigt eller nåt, mina första sex-sju år spenderade jag omedveten om de skatter som böckernas värld innehåll. Istället bänkade jag mig tillsammans med alla andra barn jag fösts ihop med hos den eller den dagmamman, och såg på tv. Flipper vet jag att vi såg, den där delfininen. Annars minns jag inte mycket mer, men såg på tv gjorde vi. Och kikade på chinchillan, som dock aldrig var vaken. Och målade i målarböcker och lagade låtsasmat i låtsaskök.


Men åter till det här med böcker då. För åtta år sedan fick jag för mig att jag skulle börja skriva upp alla böcker jag läste, titel, författare, sidor, betyg och vilken typ av bok det var. Betygssystemet liksom bokbeskrivningarna har ändrats genom året, och jag har numera begränsat mig till att bara anteckan "skönlitterära böcker", till skillnad från förut då det kunde slinka med en och annan faktabok. Men skrivit upp dem har jag gjort, varenda en av de där böckerna. Från 2001:s 153 till 2008:s 60. Totalt har det blivit strax över 650 böcker (676), av olika typer och olika tjocka. Seriösa och mindre seriösa, dussinverk som Kitty och tvillingböckerna och klassiker som Brott och straff. Över 200 000 sidor. Bokkaraktärer som stannat kvar i minnet, och bokkaraktärer som försvunnit lika fort som de har kommit.


Med åren så har skolan i synnerhet och livet i allmänhet tagit upp allt mer tid, och det har blivit färre och färre böcker per år. Från över hundra böcker per år är jag numera nere i mellan 40-60. Men det finns ändå alltid kvar där i bakgrunden. När det drar ihop sig till tentapluggande sänder de ut sina lockrop, från bokhyllorna, från biblioteken, från bokaffären, från internetbokhandlarna. Det är böckerna som bryter allt motivation att plugga, som förföriskt viskar att det är okej, jag ska bara läsa ett kapitel till, sen ska jag plugga igen. Det blir aldrig bara ett kapitel till, aldrig bara fem minuter till, eller tio. Det blir flera kapitel, flera timmar och boken tar slut, ångesten över att ha läst istället för det som skulle göras sätter in. Men sen sitter jag där igen, med nästa bok och nästa, och nästa, ty de tar aldrig slut. I'm addicted, so help me God...

Av Eve - 10 juli 2009 22:42


Är nere i Jönköping nu, kändes verkligen som jag kom hem när jag klev av tåget strax efter sex. Och ännu mer när jag gick av bussen och gick över gräsmattan upp mot huset. Jönköping är hemma nu det också, till sist, efter närmare än ett år. Trygghet, kärlek och lugn, att gå utefter vattnet och känna doften av vass och vatten, se de orangea bollarna flyta på vattnet, komma ner mot kolgården och sedan fortsätta mot Maxi. Liljeholmsparken i all sin grönska, och gymnasieskolan tronande på höjden som en medeltida, fast modern, borg. Allt är grönare, friskare än jag minns det, och jag inser att sommaren Jönköpings årstid, såsom det är många andra städers.


Annars har jag suttit ikväll och monterat ihop två köksstolar, har dock två kvar. Något lite gingligt blev det, men hyfsat stadiga är det iaf så det ska väl gå. Ont i händerna har jag nu iaf, efter att ha skruvit i de där evinerliga skruvarna genom trögt trä. Men de andra två får vänta till i morgon.

Av Eve - 8 juli 2009 20:53


Seg dag idag på jobbet, var klar med det övriga arbetet vid tio, sen var det bara att vänta på att tiden skulle gå mellan patienterna, så att jag fick gå på lunch/fika nån gång. Blev dock bättre efter eftermiddagsfikat, förutom att jag fick för mig att det var torsdag, och trodde jag kunde sluta tidigare där ett tag. Men kom hem till sist iaf.


Drar ner till Jönköping till helgen tänkte jag. Behöver en helg för mig själv, tystnaden och ensamheten, att bara vara utan någon som lägger sig. Ska montera/limma ihop ett par köksstolar, kanske läsa lite, se på film/DVD och slappa i största allmänhet. Ser verkligen fram emot det.

Av Eve - 7 juli 2009 17:47


Steg vecka 27

Måndag: 11141

Onsdag: 11254

Torsdag: 7215

Fredag: 5986

Lördag: 9571

Söndag: 7715

(medel 8814)


Var i Hjo en sväng i går och fikade med L och hennes familj, jättemysigt nyöppnat (renoverat) café, där de kände ägarna. Helt okej priser, och rätt så gott, det jag smakade på iaf, även om det var urplockat, de hade haft mer gäster under sina första dagar än de räknat med från början.


Hjo är en mysig stad annars, många fina trähus, vilket jag älskar. Jag och L kom fram till att vi ska köpa hus och flytta dit, och ta med oss bäbisen när den kommer, hennes kille verkade inte speciellt överlycklig över förslaget att köpa hus i Hjo. Eller också kan han ha tröttnat på hennes prat om att köpa hus.


Var hemma hos henne en sväng sedan också, såg på film och åt popcorn, delade på två påsar på oss två, lika galna i popcorn båda två. Kul att träffa henne igen, särskilt med tanke på att vi inte sett varandra på ett halvår eller nåt sånt. Tiden går fort numera.

Av Eve - 2 juli 2009 21:44


Det är tyst, lugnet före stormen, surrandet av fläkten i bakgrunden är de enda som bryter av mot en tom tystnad. Tio i två, telefonisterna fikar, sköterska är på mottagningen, och undersköterskorna någon annan stans. Kvar står jag, i tystnaden.


Tommar skolor och tomma sjukhus, öde korridorer och tystnader som är så mycket mer än avsaknaden av ljud, av människor. En tystnad som skrämmer, som pratar om övergivenhet, att tillfälligt bebos men sedan överges för livets övriga delar. Det finns något så otroligt skrämmande att vakna genom tomma korridorer, när alla andra elever gått hem, eller när dagen går mot sitt slut, en lugn fredagseftermiddag när det inte finns några patienter i sikte, och knappt någon personal heller. En ödslighet som visar på hur sårbara vi är, hur stort universum är.


Tommhet i hus är en annan sak, det är väntan på att de som bor där ska komma hem, på att livet ska återvända. Det är aldrig riktigt tomt, trots allt, det känns att någon bor där. I tomma korridorer däremot, viskar ekot om springande elever, skratt och skrän, glada och ledsna, nu levande och nu borta. Tomma sjukhuskorridorer som verkar viska om människans sönderfall, till sist ska vi alla förgås, alla ska falla. Ingen övervinner slutet.


I morgon kommer de kanske åter, elever, lärare, sköterskor och patienter. Men aldrig för att stanna, bara en tillfällig distraktion i universums ensamhet, ty skolor och sjukhus kan inte bli annat än ensamma, annat än minnesmärken över flydda tider, alla som läst där, alla som vårdats där, alla som kommit därifrån, och de som inte egentligen kom därifrån.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards