Är nere i Jönköping nu, kändes verkligen som jag kom hem när jag klev av tåget strax efter sex. Och ännu mer när jag gick av bussen och gick över gräsmattan upp mot huset. Jönköping är hemma nu det också, till sist, efter närmare än ett år. Trygghet, kärlek och lugn, att gå utefter vattnet och känna doften av vass och vatten, se de orangea bollarna flyta på vattnet, komma ner mot kolgården och sedan fortsätta mot Maxi. Liljeholmsparken i all sin grönska, och gymnasieskolan tronande på höjden som en medeltida, fast modern, borg. Allt är grönare, friskare än jag minns det, och jag inser att sommaren Jönköpings årstid, såsom det är många andra städers.

Annars har jag suttit ikväll och monterat ihop två köksstolar, har dock två kvar. Något lite gingligt blev det, men hyfsat stadiga är det iaf så det ska väl gå. Ont i händerna har jag nu iaf, efter att ha skruvit i de där evinerliga skruvarna genom trögt trä. Men de andra två får vänta till i morgon.