Spenderat de senaste dagarna (när jag inte pluggat och jobbat med projektet eller haft ångest över skolarbetet) med att läsa Richard Dawkins bok Illusionen om Gud. Riktigt intressant bok som tar upp religionen ur olika perspektiv, på något sätt med sluttanken, behöver vi religionen? En del av det som nämns känns främmande, som att det i USA ses som något konstigt att vara ateist, när det i Sverige snarare verkar vara en norm och man ses som konstigt om man råkar vara troende. 

Ibland blir boken lite för vetenskaplig, när författaren går in på att diskutera sannolikheten för Guds existens eller snarare varför tanken på en Gud är mindre sannolikhet villar han bort mig totalt. Till viss del hade det kanske hjälpt om jag tidigare hade läst hans andra böcker, som jag tror tar upp evolutionsteorin mer ingående, vilken är en väsentlig del av boken. Men det mesta är intressant och lättförståligt, illustrerat med exempel osv. 

Själv fann jag kapitlen om moral och religion (eller snarare avsaknaden av religion, innebär ateism att man saknar moraliska principer att rätta sig efter), exempel på hur religion=fientlighet och religion som barnmisshandel. Dock saknar jag något om ateism och döden, vilket är det jag finner vara svårast i mitt liv, tanken på att döden är slutet på allt. 

Något som boken fått mig att fundera över är religiösa friskolors varande och icke-varande. Han tar upp ett exempel i Storbritannien med en (delvis) statligt finansierad skola som lär ut att jorden är 10 000 år gammal och att det finns alternativ till evolutionsteorin. Vidare nämner han religionen som orsak bakom såväl 11 september som tunnelbanebombningarna i London, vilket kan ses som något kontroversiellt, då man i regel vill göra skillnad på tro och tro. 

Tankeväckande bok helt klart, och något som jag verkligen rekommenderar folk att läsa. 

Slutligen kan jag bara konstatera att om jag nu någon gång skulle få barn kommer jag inte döpa dem. Dopet är en kristen ritual, och jag är ju egentligen inte kristen. Och barn bör själva få växa upp och välja sin tro/religion själva, de har ingen möjlighet att värja sig när de är små. Att då döpa dem är att "göra" dem till kristna, utan deras medgivande även om själva ritualen i sig inte betyder särskilt mycket för folk i min omgivning idag. 

Planer för förra veckan, så gick det: 

- Tv-förbud. Inga större problem, förutom en timme på måndagen (Boston Tea Party) och ett par på lördagen (melodifestivalen) var inte tv:n påslagen överhuvudtaget. Och jag åt i stort sett alla måltider vid köksbordet, sammanlagt tror jag inte jag ätit mat vid köksbordet mer än ett tjugotal gånger sedan jag flyttad in. Och tv- tid var faktiskt inget jag direkt saknade, följer ju inte några serier eftersom jag tröttnat på det hela med att passa tiden varje vecka. DVD-boxar är mycket bättre.

- Datorförbud (med undantag för en halvtimme per dag). Gick bra fram till torsdagen. Sen sket jag i det, onödigt att göra livet sämre än det redan var just då. Det suger att vara tjej ibland.

- Dock har jag inte läst klart varken The Host eller Edelcrantz förbindelser, utan istället hitta andra intressanta böcker att läsa. Och duken har inte heller blivit klar, men är iaf inte så mycket kvar nu.

När det gäller månadsplanerna då:

- Köpstopp. Visserligen köpte jag hårfärg och busskort förra veckan, men det sa jag ju skulle undantas så de räknas inte. Sedan köpte jag lunch igår istället för att ha med mig, vilket ju ändå är rätt onödigt. Men nu blev det iaf så. 

- Godisfritt. Inga problem faktiskt, vilket kan ha sin förklaring att jag var inställd på det.