Det har varit en intensiv vecka. Att gå från att spendera dagarna ensam hemma i lägenheten med en bok eller två, till att ha föreläsningar och sitta och jobba samt ha möten i en projektgrupp på 7 personer, det tar på krafterna. Det blir intensivt, många nya människor också att lära känna. Och helgen har varit intensiv den också (mot vad jag är van vid iaf), efter att ha vinkat av V vid halv tio efter lektionen i fredags så vart det hem och packa och sedan iväg mot Skövde. Hem till ett hus där alla var närvarande, lite läsning, köttfärs paj med vitt vin och sedan lite mer läsning varvat med tv-tittande. På lördag iväg till Anniz för att bli bjuden på mat och hjälpa till att vara barnvakt (kände att jag gjorde så mycket nytta. Eller inte. Barn gör mig nervös.), vegetarisk lasagen, lite pulkaåkning och chokladfondue (gottigt värre. Och inte så onyttigt. Inbillar jag mig. Frukt är ju nyttigt...). Idag in till stan för en långfika med V, sedan hem en snabbis för att äta mat och packa och sedan ner till Jönköping igen. I morgon blir det projektmöte och arbete i skolan vid nio...

Det finns säkert människor som får panik vid tanken på att tillbringa en helg helt själva (med sällskap av en god bok och ett par koppar te). Jag är inte en av dem. Jag behöver min ensamhet. Jag är ingen social person. Jag tycket om att umgås med människor, men inte hela tiden. Jag har ett stort behov av att få vara ensam ibland, och kan inte varva ner om jag inte får det. Känns därför lite som om jag skulle behöva lite mer helg, för att orka med att gå till skolan igen i morgon. Nu blir det inte så, och väl i skolan i morgon kommer det säkert kännas helt okej. Men nu känns det lite småjobbigt.