Näe, det är inte speciellt gott med honung i teet. Men det gör gott för en rosslig hals. 

Var riktigt kul att träffa I igen i onsdags. Tror det var nästan exakt ett år sedan vi sågs sist. Det hinner hända en del. Och kul att vi fortfarande har kontakten ibland, trots allt. Vi har känt varandra sedan skolstarten. Gick i samma klass under hela grundskoletiden. Drev varandra till vansinne under högstadiet. Vet inte om jag kan säga att vi är jättenära vänner längre, men samtidigt så känns det ändå avslappnat när vi väl ses. Som att vi inte bryr oss så mycket, vi känner ändå redan varandra såpass bra att vi vet var vi har varandra. Tror jag åtminstone. Och jag hoppas det får fortsätta vara så. 

Även intressant, pratade om söndagsångest, och att man (vi) ändå sedan vi var små i regel inte tyckt jättemycket om söndagar och fortfarande inte gör det. Dagen innan man måste gå tillbaka till skolan, ångest över det och över allt man borde ha gjort under helgen (i mitt fall alltid pluggat eftersom jag i regel inte gjort det tillräckligt under veckan utan hittat på en massa annat istället). 

För övrigt har jag lite dåligt samvete över de vänner jag inte träffat det här jullovet. Åker ner på lördag igen. Var ju visserligen en del dagar till som var möjliga, men kände att det räckte med tre dagar i följd och träffa en massa människor. Ibland är det faktiskt skönt att bara gå omkring i mjukisbyxor och slöa hemma också. Framförallt över S, eftersom hon hört av sig och sagt att hon velat ses. Hade varit kul att träffa SG och V också, men de ha å andra sidan inte hört av sig (och jag har inte hört av mig till dem hlr) så där har jag inte dåligt samvete iaf. Och jag kommer ju alltid hem nån helg framöver. Hade från början tänkt att åka hem igen redan till nästa helg, innan skolan börjar på riktigt, men få se hur jag gör med det...

Dagen började bra, körde fast med bilen när vi backade ut från garageuppfarten. Jädrans snö och is, och oplogad väg. Kom loss till sist, efter lite krångel. Skottade garageuppfarten när jag kom hem och funderade över om jag skulle ta vägen utanför också, för man vet ju aldrig när de kommer och skottar. Orkade inte utan får hoppas det går ändå. Jag ska ändå åka buss in till stan sen.

F.ö fick jag min högsta mobilräkning sen jag skaffade abonnemang. Skickat rätt mycket sms den här månaden... Fast det var å andra sidan väntat. Känns dock skönt att veta att jag ändå kommer undan rätt billigt. Och jag skulle inte tjäna på att ha någon form av skicka så mycket sms du vill för 99 kr i månaden, eller vad det nu är det finns. Så uppenbarligen skickar jag inte så mycket sms ändå...

Saker som intresserar mig för tillfället: Konsumtion. Miljö. Genus. Könsroller. Och de allestädes fortfarande närvarande även om de hamnat lite i skymundan: Inlärning. Minne. Religion(skritik). 

Med kanske på alla korta inlägg kanske jag borde begagna mig av twitter istället. 

Har så mycket jag skulle vilja skriva, berätta, resonera kring och komma till insikt om (genom att skriva). Men det knyter sig, jag hittar inte orden. Det är för många tankar på en gång som måste ut. För många ord som vill bli skrivna. Istället skriver jag inget. Tror jag ska prova på papper och penna ett tag istället...

Vad det är jag egentligen vill/tänkt skriva om men inte får ur mig:

- Vem klär jag mig för?

- Jag skiter i isbjörnarna

- Ränta, lån och konsumtion: eller varför jag världen är påväg åt helvete (Så går det när man ser dokumentärer på youtube (Money as Debt))

- Att gå ut eller inte är inte längre frågan. Frågan är hur man ska stå ut

- Miljövänligt leverne: mina första stapplande steg

- Mat 2011: Halvt om halvt och lite vegetariskt

Får se om det blir något skrivit på något av det...

Tror jag suttit vid datorn en stund varje dag sedan jag kom hem (till Skövde) över lovet. Visserligen olika lång, men likväl varje dag. Så, på torsdag stänger jag ner och låter bli det helt, 24 timmars datorfasta. Perfekt tillfälle till att plugga på den där jädrans omtentan kanske...

Jag pratar med barn på samma sätt som jag pratar med hundar. Huruvida det innebär att jag förmänskligar de senare eller förhundligar de förra låter jag vara osagt...

Jag kommer från en familj av hamstrar. Inte bokstavligt dock, utan från en familj som gillar att samla på sig saker. Och som aldrig har flyttat (och således inte behövt rensa alltför mycket). En familj som har svårt att slänga bra-att-ha-saker. (Vilket i vissa fall kan vara bra, tack vare att pappa sparat grejer till rör så slapp vi stänga av vattnet helt i huset). 

Förutom att saker tar plats, så har det tidigare inte varit något problem. Minimalism är fult (enligt mig), visa mig inredningsbilder på en avskalad lägenhet, inredd i vitt och utan en överflödig i sikte och jag nickar och ler "det där är nog inget för mig". Vitt överhuvudtaget i inredning tenderar att bli lite tråkigt, inte sant? Eller också är det bara jag. Men vad är det för fel på lite färg?

Åter till problemet, har under de senaste veckorna fått panik av hur mycket saker som omger mig. Mitt (barndoms-)rum är smockfullt, varenda skrivbordslåda, hylla, skrivbordsyta (nästan), byråyta etc. Och kläder, kläder överallt. Och då ska vi komma ihåg att över hälften av mina kläder (och saker) befinner sig i min lägenhet i Jönköping.

Därför tänkte jag mig under (första halvåret iaf) 2011 någon form av inofficiellt köpstopp, eller snarare minskad konsumtion. Eller för att tala klarspråk, sluta köpa på mig en massa saker jag faktiskt inte behöver. Och rensa ur all onödig skit. 

Sedan finns det väl lite annat bakom det också, som tanken på att spara pengar och underlätta en framtida flytt ifrån lägenheten. (Appropå saker så räknas saker såsom fysiskta ting. Således inte fika på stan, biobesök, busskort (även om det är en fysisk sak), mat, tågbiljetter etc. Och det finns såklart en del undantag däribland nya vår/sommar/höstskor (mina gamla läcker in vatten) och cykelkorg (hatar att cykla med en matkasse på styret. Och säkert en del till. Och såklart kurslitteratur. Och stift).