Så du tycker det är viktigare att du får använda de ord du vill, än att undvika att människor blir kränkta (mår dåligt)? Är det verkligen så viktigt för dig att utifrån din maktposition som vit & priviligerad svensk få använda ett ord som använts för att förtrycka människor, visa att de inte är "normen" och därmed fel, annorlunda än oss andra? Och du har fan inte rätt att uttala dig om vad en förtryckt grupp borde tänka och känna, för du gör det utifrån en maktposition. Men visst, använd det om du vill, men låt mig då bara kalla dig idiot i mitt ställe. (Linus skriver om det så mycket bättre här)

Nej, det är inte så enkelt. Du kan inte se det som enskild handling, skild från allt annat i samhället. Det måste ses utifrån den kontexten att vi lever i ett samhället som i stor utsträckning reducerar kvinnor och kvinnokroppar till (sex)objekt, och du med din handling bidrar till detta. Du bidrar till det förtryck jag lever under, det fokus på min kropp och mitt utseende istället för min person, att jag ses som ett objekt och inte ett subjekt. Så vänta dig inte att jag ska uttrycka min uppskattning över att du bidrar till att samhällsklimat för förtrycker mig, och det är fan inte synd om dig för att någon upplyser dig om att du gör fel. Och det är inte bara mig, det handlar om din syster, din dotter, din fru och alla andra kvinnor i din närhet som du håller kär. Borde det inte vara viktigare för dig att kämpa för att förändra samhällsklimatet för deras skull, än bekräfta det? Och nej, din jämförelse håller inte. Det är fortfarande illa, men utifrån samhällskontexten blir förseelsen mindre, just för att objektifieringen av män inte är lika utbredd. Och det ena väger inte upp det andra. Men inget av det borde göras. Vi behöver inte lika mycket objektifiering, vi behöver mindre totalt. Mer subjekt, mindre objekt. Människor som bedöms utifrån sina handlingar och inte utifrån hur de ser ut, eller deras knullbarhet. Men jag inser att du aldrig kommer förstå det.

Istället tiger jag, för jag har redan gett upp. Vi står så långt ifrån varandra att jag vet att jag aldrig kan övertyga dem, och jag ger upp. Om människor som jag för det mesta ändå tycker är vettiga, står så långt ifrån mig, hur ska samhället då någonsin kunna bli bättre?